Channii

Jag har en bild av hur allt går till. Det är en fantastisk bild. Jag har målat upp mitt liv i mängder av färger och former. Jag lovar er, om ni såg bilden skulle ni också vilja ha mitt liv.

Men bilden stämmer inte riktigt. I alla fall inte för någon annan än mig. Det gör inget för min del, bara jag mår bra. Jag ska förklara hur jag menar.

På morgonen går jag upp. Jag går till en vanlig skola. - Men den är faktiskt inte det. Det finns inga lärare! Och föreläsarna som kommer kostar 250000 kr/dagen dom föreläser. Vilket säger en hel del om vilken nivå de är på.

Sen efter skolan går jag till mitt nya jobb. Jag sitter alltså och ringer runt till folk för att sälja ip-telefoni. - Men det är kul! Och jag är jävligt bra på det! Jag har sålt mer de senaste dagarna än vad resten av gänget har gjort tillsammans! Dessutom har jag ett eget litet "kontor".

Ser ni vad jag menar?
När jag får åka till Rimbo, får jag inte bara åka till Rimbo. Jag får ta del av en bit av världen.

Så har jag precis listat ut att jag tänker.
Jag tror det är det som gör att jag går vidare så snabbt hela tiden. Jag ser liksom inte alltid själv det som är dåligt. Det berättar folk för mig och så börjar jag ifrågasätta saker och ting.

Jag är helt enkelt fruktansvärt blåögd.