Channii

I helgen umgicks jag med tre speciella personer.
Alla tre står för olika saker i mitt liv.
Alla betyter något för mig.

Jag hade kul. Och jag glömde nästan allt som borde cirkulera i min skalle.

Det kändes bra.

Jag snappar efter halmstrån.
Jag tar massa bra saker och bollar ihop till ett argument.
Ett argument som borde få mig att sluta tänka.

Ett bra argument - Kinamat utan öl, fyra idioter som leker mer än barnfamiljerna på stranden, sitta på en balkong och säga allt man vill medans röken svävar iväg och gör konstiga mönster i natten.

Ett till bra argument - Ett par vackra ögon som säger mer är 10000 ord blir tårfyllda, en liten blondin gör dumma saker, att mobilen ringer och får mig att skratta sådär riktigt att magen krampar. Jag ler stort när jag tänker på ett mms och kan skratta mig hes åt att jag har så underbara människor runt mig.

Det är dessa saker som gör att jag för en sekund vet vad jag vill.

---

Jag vill inte att någon ska lägga sig i. Jag vill inte glömma mina tankar. Men shit. Det är verkligen tugnt att bära något helt själv. Jag har kommit längre än vad ni tror. Men hur långt tänker jag inte berätta. Det får vi se.

Det ska bli kul att se hur livet ser ut om ett år.

Älskade vänner.
Ni vet alla att jag inte har en blekaste om vad jag vill göra av mitt liv just nu. Jag har två alternativ.

1. Bo kvar och ruttna i den här hålan.
2. Flytta till Sundsvall och starta om på nytt. Från noll. Och plugga nått som kan va kul.

Alltså:
1. Leva som jag gör nu och veta att allt som hörs på Trädgårn en fredagskväll är allmän fakta i hela Roslagen högst två dagar senare.
2. Träffa männiksor som inte vet när flygis stänger och som aldrig hört talas om "du-vet-hon-som-sminkar-sig-för-mycket-och-alltid-hänger-på-Mobergs". Men som kan visa dig ett uteställe som faktiskt har öppet längre än till 3.

Eller:
1. Stanna här och inte kunna undvika att veta vem som har legat med vem och få veta av en kompis kompis brorsa att ditt ex satt på den där fula bruden som typ spydde ner hela bardisken på G förrförra onsdagen, två veckor innan han dumpade dig "för det inte var nått fel på dig, utan det är han som är problemet".
2. Kunna tänka: "Ah... Inte behöver jag städa idag. Jag kan ju städa när jag vill." Jag kan komma hem när jag vill utan att störa någon. Jag slipper allt tjat. Jag träffar nya männiksor.

Fast kanske:
1. Flytta 50 mil bort. Helt ensam. Utan att känna någon. Sakna alla jag tycker om. Plugga, trots att jag har vart skoltrött sedan 8:an.
2. Stanna här med alla jag älskar. Ha ett jävligt kul år ledigt. Fortsätta med jobbet jag tycker om. Och kanske skaffa lägenhet här. Nära till allt kul och mina nära och kära.

Svårt beslut.
Aja.
Vi får se.

---

Jag vet inte om jag vågar tro.
Jag hoppas.
Minns du hur det började?
Jag var tvungen att nypa mig i armen för att inse att det inte var en dröm.
Jag hoppas. Jag vill lyckas.
Jag vill tro.

Jag vet inte vad jag ska skriva.
Du är fortfarande den finaste människan jag vet, men vi passar inte ihop. Du vet att vi alltid kommer att vara vänner. Du vet att vi alltid kommer kunna dra ihop "familjen" igen och bara chilla. Det vet du.

---

Jag längtar.
Vi får se.
Jag vill.
Kanske lyckas det den här gången.
Jag hoppas.

Men... Äh...

Nej, jag vet inte vad jag gör.
Förlåt.

---

Hjärtat mitt är ditt.
Vet du de?
Alltid.
Igen.

 Det här var det första lediga dagen jag har haft på fyra veckor. Jag har jobbat 7 dagar i veckan sedan studenten i princip. Så igår när jag insåg att jag var ledig var den första tanken "Ledig? Va? Men shit... Vad ska jag hitta på då?" Haha. men det har faktiskt vart skönt. Jag var ensam hemma i 2,5 timmar idag, och det är dom 2,5 timmarna jag har vart ensam på den senaste tiden. Helt ensam. Det var skönt. Önskar bara att det var mer än 2,5 timmar. men men...
Synd att vädret sög idag, det var bad planerat som fick strykas...

Aja nu ska jag dra över till mina favorit bröder!

...Av Sussie. Så nu får jag göra den då!

Regler:
-Svara på alla frågor
-Välj ut 6 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din .
-Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen!

Fem saker som finns på din Att-göra-lista idag?
♥ Göra denna lista
♥ Städa mitt rum
♥ Tvätta håret
♥ Hämta mina päron ute på landet
♥ Ja, det var ju planerat att vi skulle ut och bada. Men vädret suger, så vi får se om jag kanske knatar över till stans snyggaste bröder och kollar på film eller nått...

Vad gjorde du för 10 år sedan? 
Begär du att jag ska komma ihåg de?? Hmm... Jag tror att jag kanske var i Syd Afrika... Eller i Florida. Eller nått..

Ställen du bott på?
Tja.. Förutom alla tillfälliga bostäder jag haft kan jag konstatera att jag alltid har bott här i mitt egna lilla rum.

Fem saker du skulle göra om du var biljonär?
Jag skulle köpa ett hus. Och ett land. Köpa en till fisk till min syster. Aldrig mer behöva ett sommarjobb. Och antagligen gå ut på krogen och fira att jag fått pengar...

Jag utmannar Natalia, Sandra, Amanda, Sara, Carro, Kattis.

Igår väcktes jag brutalt av min telefon. Jag var övertygad om att det var väckarklockan som hade satt igång och blev därför oerhört förvirrad när det stod "Erik" på displayen. Det tog ett relativt långt tid att inse att Erik faktiskt ringde mig.

Jag: Hmmmmm....?
Erik: Hej Hanna! Var är du?
Jag: Mmm... Jag sover... Jag är hemma....
Erik: Jaha? Men.... När börjar vi idag då? Det är bara jag här! Var är ni?
Jag tycker synd om Erik för att han gick upp klockan 10 i onödan.
Jag: Men lilla gubben... Hmm.... Vi sa ju att vi inte skulle börja förrns klockan ett idag!
Erik: Eh... Ja? Jag vet! Men klockan är ju halv TVÅ nu!
Jag: VA?? Halv TVÅ? De va som fan...
Ojdå tänker jag och försöker febrilt lista ut hur jag ska rädda situationen utan att de blir pinsamt.
Jag: Men sa jag klockan ett? Vi kom ju överens om att vi inte skulle börja jobba förrns klockan två. Minns du inte de?!
Erik: Jaha! Men det förklarar ju varför ni inte är här, då är de ju jag som är tidig! Förlåt för att jag väckte dig! Ses snart!
Jag: Mmmm... Okok... Hej...

Sedan ringde jag till övriga arbetskompisar för att ta reda på varför ingen annan var där i tid, och insåg att alla var lika hängiga som jag efter gårdagen...
Men jag var faktiskt förvånansvärt pigg för att vara bakis. Sedan insåg jag att jag fortfarande var full när jag vaknade...
Vilken hög arbetsmoral vi har på teaterjobbet va?

Men lördagskvällen var otroligt rolig. Jag är imponerad över hur underbara människor det faktiskt finns. Vi hade så fruktansvärt trevligt tillsammans. Jag ler stort varje gång jag tänker på er!

Det var prat, skratt, klipp, kjell, filtar, ljus, vänner, mer skratt, mys, musik och en jäkla massa alkohol.
Tack Vidar för ditt underbara kalas!

Och Sofia, Kattis, Maria, Anders, Patrik, Fredrik, Frasse, Sara, Dasha, Kristoffer, Myra, Nova, A-K, Ivan, Svante, Stefan, Emma, Lisa, Hampus, David, ni är underbara människor, jag känner er! ;)

Som sagt, jag ler när jag tänker på er, men leendet bleknar när jag vet att det inte är så lång tid kvar nu.

Ps. Tack till Kattis pappi som körde hem oss 05.30! Underbart!

 

Nu städar jag mitt rum. Vissa delar har jag inte städat på flera år märker jag. Minnen av saker som hänt förr kommer fram. Saker jag fått av personer som jag nu vill glömma hittas. Känns lite knas.

Ett halsband som aldrig lämnade min hals på minst ett år, hittade jag. Det har inte funnits i mina tankar på hur länge som helst, men nu dök det plötsligt upp. En gång i tiden var det de finaste halsbandet jag någonsin fått. Nu är det bara en kall metallbit som dinglar på en kedja. Det är konstigt egentligen, hur saker kan tappa värde. Men mina minnen är fortfarande de finaste jag har. Och jag minns massor som den här kalla metallbiten har med att göra...

Nu ska jag städa vidare och kanske hittar jag nått fint igen.

---

Haha vad mycket jag hittat nu.
På studenten ville mamma att jag skulle ha ett armband på mig som jag fått av min familj på min konfirmation. Det var "Roslagslänken" och alla påminner mig hela tiden om hur dyyyyyyr och fiiiiiin roslagslänken är. Visst tänkte jag och gick för att sätta på mig den.  Men var fan var den då? Jag hittade den inte någonstans! Stressen ökade när jag insåg att de dyraste armbandet jag ägde var borta. Tiden rann iväg och jag var tvungen att gå, så jag sa till mamma att jag inte ville ha de på mig, med risk för att de skulle tappas bort. Men mamma ville promt att det skulle på. Shit tänkte jag. Men man får ju inte vara dum, så jag slet åt mig de första silvriga armband jag kunde hitta och kutade förbi mamma och viftade med armarna. Och hon märkte ingenting!
Sedan dess har jag inte tänkt mer på problemet, men idag hittade jag de fördömda armbandet iallafall, längst ner i en hög av gamla kvitton och trasiga hårsnoddar..

Underbart! En natt utan så mycket sömn och en 13 timmars arbetsdag framför sig. Kan det bli bättre? Jag tror inte det. Ikväll är det genrep för publik med teatern. Ska bli roligt. Och imorrn är det premiär! Sen blir det FEEEST!

Men nu tittar vi på dagens program, ´jag börjar jobba om 25 min men har inte tagit mig ur sängen än. Så jag har inte tid med det här egentligen. Men strunt i de. 
Dagen börjar med marknadsföring i löjliga kläder.
Lunch.
Sminkning.
Hårstyling.
Fixa på scenen.
Ta fram i cafét.
Stressa.
Middag.
Uppvärming.
Föreställning.
Och tillsist, plocka bort allt man tagit fram under dagen.

Såhära kommer varje dag se ut för mig den närmaste veckan.
Och jag har bara en sak att säga:
Det är verkligen underbart!