Lever den här bloggen?

Det var länge sedan jag skrev något här. Jag har liksom inte haft någon lust. Sist jag skrev var jag 20 år, jobbade som projektledare och var väldigt uttråkad.

Någon dag efter att de sista inlägget skrevs sa jag upp mig från mitt jobb och knatade ut från kontoret och åkte hem till Jenny med en box vin som jag, med hjälp av henne, drack upp.

Så vem är jag nu?
Jag tror att jag har haft en mindre livskris. Har. Jag har ingen som helst aning om vad jag vill göra. Jag har liksom dragit på rätt fram utan att ens reflektera över vad jag själv VILL göra. Jag har gjort det jag borde, eller det jag trott förväntades av mig utan att känna efter om jag verkligen vill. Det var liksom mest bekvämt så.

Så nu står jag här och har ingen som helst aning om vad jag vill hitta på.

Så är det med de.


En dag som alla andra.

Det händer inget längre. Det är trist tycker jag.

Igår hade jag och Sof syjunta. Idag har jag och Jenny ätit lunch. På lördag fyller jag år. 21 år tillochmed. 

Jobba kanske?


  


Min Pojkvän.

Niklas är den bästa pojkvän jag har. Ibland gör han liksom så gulliga saker så att jag bara dör av hjärtsmältning. Typ en gång när jag kom hem från jobbet. Jag var rätt sur tror jag. Men så kommer jag hem och Niklas kommer utspringande i hallen och säger att han har en överraskning. Självklart blev jag misstänksam. Då visar det sig att han står och lagar våfflor till mig. Han har alltså i smyg inhandlat ett våffeljärn och hela kittet bara för att göra mig glad. Och en annan gång stängde han in mig i sovrummet skitlänge för att fixa en sak. När jag sedan fick se hade han fixat jordgubbar, choklad och champagne på balkongen och sedan bokat bord på Kontrast, som då var nyöppnat.

Sån är han. Min man. Svinsöt.

Men allting har en baksida, även Niklas. 
Han har vissa saker för sig som jag inte gillar alls. Inte ens för fem öre. 
Bifogar en lista:
  
- Han vattnar inte blommorna frivilligt.
- Ställer inte upp sin jävla skor i skohyllan (oj vad arg jag blev när jag tänkte på de)
- Han slänger flärparna till mjölkpaketen i diskhon så att det blir stopp.
- Klagar på att jag har kläder på golvet när han själv har ännu fler där.
- Smörar satan för min föräldrar.
- Ställer tomma burkar på diskbänken istället för att ställa undan dem.
- Kittlar aldrig mig på ryggen tills jag somnar, eftersom att han själv somnar först.


Men jag älskar dig iaf.
Fast jag har verkligen uppskattat om du började ställa upp skorna i hyllan.
(!!!!!!)

Min namnsdag.

Alltså... Så här är det... Min familj, förstår du... Älskar att fira saker. Jag menar, vi i min släkt ÄLSKAR att fira saker med kalas och sånt. Och min släkt är inte liten. Och är en bjuden, blir alla bjudna. Till exempel när jag fyllde 19 år. Jag ville inte fira det eftersom att jag tog studenten nån månad innan och då kom hela släkten och firade(här snackar vi upp mot 90 pers) så jag tänkte hoppa över en 19 årsfest. Men se de gick inte för sig. Så min mormor beslutade att hon kunde ha ett litet fika-kalas med bara de närmsta för att fira min födelsedag. Visst tänkte jag och åkte dit. På de lilla fikakalaset kom 25 gäster. Hallå? Litet?

Jaja, jag måste erkänna att det är lite kul med kalas, men ibland kan det gå till överdrift vill jag lova. Vi firar liksom ALLT. Födelsedagar, namnsdagar, skolavslutningar, körkort, nån skaffar jobb, nån säger upp sig, vinster, byggen, bra betyg, åker på en resa, kommer hem från en resa och så vidare.

Igår hade jag, mamma och Lisa namnsdag. Namnsdag = dunder-fest! Detta firade vi med en surströmmingskiva med Kåsta-släkten. Och givetvis en massa paket. Nedan följer en lista på mina paket:

- Prickig fågelhus
- Picknick-duk
- 6 snapsglas
- Flaska med Jordgubbsvin
- En duk till.
- Hårspray
- Plätt-stekpanna
- En låda med minnen

PÅ EN NAMNSDAG!!

På tal om lådan med minnen! Mamma har laddat över alla filmer som filmats på min och Lisa under vår uppväxt på DVD. Och det är en hel del filmer. Typ 10 skivor á 4 timmar film. Ganska kul att ha faktiskt. Jag var assöt när jag var lite. Haha.


Bara ibland.

Jag är tillbaka på jobbet efter en veckas härlig ledighet. Det var nice.

Idag har jag även insett att ibland händer märkliga saker. En sak leder lätt till en annan och vips är gamla saker uppdragna och nya i rullning. Vilken sommar det kan bli...



Påsken 2010



Dubai.


Semester!

Herre gud vilken bra semester jag har alltså! Klockren start och det kommer bli ännu bättre.

Imorrn drar jag och min mysniklas iväg på en roadtrip. Det kommer bli nice. Vi vet inte när vi kommer hem. Myyyyys.



Typ semester asså.

Nästa vecka har jag semester. Och Niklas också. Den enda veckan vi är lediga i sommar. Men planen är att vi ska ut och resa i  höst istället, så de är nice.

Jag har världens bästa plan för veckan. Men jag har en känsla av att jag måste förankra den hos min man innan den kan genomföras. Och det kan gå lite segt. För Niklas har lite svårt med beslut och sånna saker, det är inte hans starkaste sida. Och så är han så förbaskat feg. Han vågar inte åka nånstans om han inte vet EXAKT ALLT om platsen/transfer och allt annat tråkigt. Átt vara spontan är inte hans grej liksom.



Stekare. Båt. Sol. Check!


Hallå? Världen till Hanna, kom!

Jag tänker. Jag har tänkt hela dagen. På jobbsaker och så. Jag ska komma på ett skitbra och häftigt program för många personer i tre dagar. Det är ju mitt jobb. Det är liksom det jag är bra på. Det är de som är roligt. Men i mitt huvud står det STILL. Jag är så tröööög. Jag kommer inte på något kul! Jag som brukar slänga ihop unika offerter på en piss-kvart. Men inte idag. Jag kommer inte på nått. Nästan. Detta gör att jag blir arg på mig själv. Jag hade som plan att överträffa mig själv i det här projektet, men nu jävlar står det still. GAAAAHHH!!!

FRUSTRERANDE!!!



Ang bokningsförfrågan.

H1- Jaha så jag letar jobb?
H2 - Ja, men jag är inte kvalificerad till de jobb jag vill ha.
H1 - Vad är det som krävs som jag inte har då?
H2 - Tjaa... Man måste vara 25 år ha minst 5 års studier varav 2 år i ekonomi och administration i bakfickan, ha 5 års arbetslivserfarenhet och vilja jobba 120 timmar i veckan.
H1 - Hmm... Jag är 20 år har pluggat i 2 år och har 2 månaders arbetslivserfarenhet. Men jag kanske är på god väg iaf...
H2 - .................


Det här med midsommar...



Älskar den här bilden. Jag Emma och Sofie står och klär en midsommarstång. Då kommer den där lilla bruden fram och vill vara med. Givetvis får hon det. Efter ett tag kommer Gustav och säger att han vill ta ett kort och att vi ska ställa upp oss lite fint. Jag Emma och Sofie ställer upp oss med armarna runt varandra (vana modeller som vi är) Men då hoppar den där random mini-tjejen in och posar. Utan att fråga! Hon liksom bara ställer sig där! Som om vi ville att hon skulle vara med! Jag tyckte att hon skulle vinka. Men de ville hon inte. Så jag vinkade åt henne och Gustav tog sitt kort innan hon hann göra något åt saken. HA. Där fick hon.

Men vem är hon liksom..?


Att skaffa en hobby.

Jag och Sofie har märkt att vi saknar en hobby. Olyckligt nog. Alla måste tydligen ha en sådan. Men vi har det inte så vi har bestämt att vi ska skaffa oss en. Lika bra de, vad ska vi annars göra av vår tid och pengar liksom?

Vi satt igår och spånade lite.

- Matlagningskurs. Vi skulle behöva det båda två. För vi kan inte laga mat.
- Föräldrakurs. Vi kan absolut inget om att vara föräldrar.
- Ridning. På hästar alltså. Sofie kan det här med hästar. Inte jag.
- Skaffa hamster. Motiveringen till det var dock lite oklar.
- Skaffa en guldfisk. Motiveringen var även här lite oklar.
- Måla tavlor. Dock har vi för många i vår närhet som är mycket mycket bättre på att måla saker än vi, så vi beslutade att överlämna målandet till dem...
- Fjällvandring. Tar mycket tid och är nyttigt på många sätt.
- Stickning. Sofie älskade de förslaget.
- Vin-provning. Ingen annan motivering än att nog skulle bli kul.

Lite såhär gick våra tankar.

Men tillslut landade vi i ett beslut om att vår hobby får bli att starta en syjunta. Det tycker vi låter nice. Pyssla och pimpla rosé. Det klingar så fint.

Så nu ska vi inhandla pysselsaker för här ska göras smycken, tröjor, inbjudningskort, askar, dalahästar så att de står härliga till!


Helg!

Denna helg ska jag spendera i Västerås med Niklas Susanne och Emil. Vi ska kolla på Bmw-bilar, bo på hotell och dricka öl. De ni.



Ett världsligt språk.

Idag har jag beslutat att jag och Sofie ska lära oss franska. Sofie visade sig dock vara lite skeptisk till att vi ska lära oss ett nytt världsspråk bara sådär. Men jag hävdar att det på många sätt skulle berika våra liv. Både jag och Sofie besitter redan en god kunskap i engelska, de måste vi, eftersom att vi har vart på språkresa där i England för ett par år sedan. Och jag lärde mig en hel del tyska när jag var i Frankfurt i maj (jag kan både fråga om någon äger en potatis och om jag kan få en potatis-gris) Och uppe på allt de kan jag skriva en del viktiga fraser på Kinesiska. Spanska läste jag i högstadiet och därmed anser jag att jag kan de också, jag har ju för sjutton vart i Spanien massor med gånger.

Detta ger oss franska kvar.

Jag mutade Sofie med att lova henne att efter vi lärt oss franska får hon välja ett språk vi ska lära oss. Då visade det sig underligt nog att hon tydligen har en vision om att kunna grekiska. Så de står på tur. Och efter grekiska funderar jag på om vi inte ska ta och lära oss polska. När vi är i farten menar jag.


Stressvecka.

Jag har haft hemskt mycket att göra den här veckan. Igår kände jag mig till och med lite stressad och den känslan känner jag mycket sällan.

I vilket fall har jag firat midsommar, köpt nya gardiner och fått lön. Det är inte illa de inte.


Midsommar!

Och jag är ledig imorrn!

Kul att jag frågade min chef om vi var lediga på midsommarafton(imorrn) och han tittade på mig som om jag var dum i huvudet och sa: "Jag tänker inte jobba imorrn, med du ska göra det. För det måste finnas någon på kontoret. Och jag tänker vara ledig. Men jag vill vara snäll så du får gå vid 1-2 tiden om de inte finns nått att göra" Här tappade jag hakan och utbrast att då skulle jag vara den enda i heeeeeeela vääääääääärlden som jobbade och att det va fruktansvärt orättvist. Då sa han att han skojade och att vi skulle stänga kontoret imorrn. Kul. Kul kille. JÄTTEKUL!!! Det var skitnära att jag började grina.

Ikväll ni! Då ska jag Natti och Manda ut till Sandrew och käka middag!  (Det är Sandra som lagar maten, så om jag skulle vakna upp imorrn och upptäcka att jag var död vet ni vad det beror på...)

Det kommer iaf, om jag känner oss rätt, att bli hur kul som helst!


Nedräkning.

Idag har jag lunchat med Anneli.
Nu ska jag möta Jenny. Vi ska hem till henne och äta middag.



Som idag.

Allt känns så konstigt just nu. Jag känner på mig att allt kommer att rasa snart. Och jag är inte redo.

Jag har så många måsten i huvudet. Inga måsten som är livsavgörande, men de ligger liksom och gnager i skallen. Och gör mig lite stressad. Jag har för få timmar på mitt dygn.

Jag vill skriva några rader till dig. Men jag är inte riktigt säker på vad. Kanske vill jag veta vad du tänker på just nu. Kanske vill jag bara fråga hur du mår. Det är så mycket jag inte vet om dig, som jag borde veta. Som jag borde frågat. Jag borde ringa dig oftare. Jag borde fråga hur du mår oftare. Jag borde göra så mycket som jag inte gör. Men sån är jag. Ibland vill jag att du ska ringa mig också. Ibland vill jag att du frågar mig hur jag mår. Och ibland vill jag veta att du tänker på mig, som jag tänker på dig.



Invigning.

Idag kom jag till kontoret 9.15. Kl 12.15 ska jag åka tillbaka till Norrtälje för att närvara (haha närvara... Jag har nog aldrig sagt de ordet seriöst i en mening förr. Jag är verkligen för kul jag. Hahahahahahahaha) (HAHAHA) (Hahaha jag sitter just nu och garvar för mig själv för att jag är så satans tråkig) (Jaja, åter till saken) jag ska alltså närvara (allvarligt, hur fult är inte ordet närvara? Det låter som att det är jätteviktigt att jag ska vara med liksom. Haha) vid en invigning av Norrtäljes nya hamn. (Men guuuuuud... Vad jag låter viktig. "närvara vid en invigning" Jag tror inte att det är någon som märker ifall jag inte skulle komma liksom...) Det blir nice. Jag ska släpa med mig Sofie. Men vad jag ville komma till (innan jag spårade) var att jag ska pendla fram och tillbaka till kontoret, enkel väg tar ca 2 och en halv timme, i 5 timmar för att sitte på kontoret i tre timmar.

Jaja. Sjukt.



Måndag.

Jag är sjuk. Supersjuk. Och jag tycker hemsk synd om mig själv. Halsen funkar inte. Näsan funkar absolut inte. Öronen gör så helvetiskt ont. Och jag hör inget på dom heller. Allt är skit. Jag känner för att svimma. Nu har jag feber också. Men jag jobbar iaf. Jag hatar att vara sjuk, så jag proppar i mig alvedon och ignorerar att jag är halvdöv, inte kan andas och att jag låter som en kråka när jag pratar.

I vilket fall, jag har vart på spa. Ha. Det var kul. Jag har blivit tillsagd att ta av mig kläderna för en hel hög olika folk jag aldrig träffat förr. Sen har jag badat i lera, blitt masserad både över och under vatten och druckit öl. Jag och mamma skulle även vara lite kulturella och turista runt lite i stan. Vi gick in i en kyrka. Där sålde dom hemmastickade raggsockor och sprit. Det tyckte jag och mamma var kul. Och mamma berättade att man alltid ska stödja de lokala handlarna, så vi köpte oss en varsinn flaska sprit för att stödja kyrkans framtid.

Nej, nu ska jag fortsätta snora.. Jag menade jobba. Hejdå.



Tidigare inlägg