Typiskt.

Jag sprang på moln.
Men ett samtal senare slets jag ner av en klump i magen.

Att jag aldrig kan vara nöjd.

Att jag ens försöker lära gamla hundar att sitta.
Men nu har jag sagt allt jag vill ha sagt, så nu är det upp till Dig och vad Du vill göra av informationen. Jag har kastat bollen, ta den eller släng skiten.

Jag hoppas verkligen att det löser sig smärtfritt.
Allt jag vill ha är engagemang.
Snälla säga att det inte är för mycket begärt?

För jag försöker verkligen, hela tiden.

Imorrn bär det av!

Min intensiva vecka har börjat!
Idag har jag vart i rätten med min allra bästaste vän. Det gick bra, för min bästa vän är bäst!

Imorrn därimot...
Birka Paradise... Hela min skola på samma båt. Det kan inte bli annat än en hård kryssning. Jag hoppas att det blir så kul som jag vill!

Jag kommer hem från Birkakryssningen på onsdag kväll.
På torsdag åker jag iväg på en Viking kryssning med Niklas, Kristian, Emil och Susanne. Hela vägen till Finland. Vi kommer  hem på lördag. Det vet jag kommer bli kul!

Jag kommer att bo på havet denna vecka!
Weee!

Min lever kommer att dö.
Men man lever bara en gång!


Idag är det söndag.

Funderar på att gå upp nu.
Ska kolla upp lite bilder.

Jag måste ut och gå snart. För jag tror att jag kommer att ruttna annars. Jag vill bara bort nu igen. Långt långt bort. Ni vet vart. Nej, nu ska jag fixa.

Puss

Dagens nyhet.

Om man ger och ger får man inte förvänta sig att få något tillbaka.
För om man förväntar sig det blir man fruktansvärt besviken.

Idag vet jag inget.

Det blev sådär jobbigt tomt i sängen imorse.
Den där armen jag älskar att sova på drogs bort.
Och världens viktigaste värmekälla gick iväg.
Kvar blev jag och en kudde som luktade barr.
Telefonen ringde hela morgonen. Men jag orkade inte svara.

Nu är klockan 14.00. Jag har käkat frukost.
Skolan började för 5 timmar sedan och jag var inte där.
Orken fanns bara inte.
Men där fanns 100 000 000 olika tankar och något som bränner innanför ögonlocken.

"Det snurrar i min skalle" har gått på repeat i mitt huvud i flera dagar nu.
Jag vet inte vad jag ska göra längre.
Snart kastar jag in handuken, lämnar allt som är meningslöst.
Det som jag inte känner spelar någon roll, som jag inte får ut något av.

Så får det bli.
Tack för mig.


Ingen vill veta.

Jag vill skrika. Högt och mycket. Skrika ut vad jag känner. För jag känner faktiskt många saker. Som bara jag känner. Som bara jag vet. Som bara jag vill veta.

Jag hoppades där. Ett litet tag. Men det var det ju fel att göra. Såklart. Som vanligt. Tänk om jag också kunde. Vad kul det vore.

Skit på er. Men jag antar att det inte är någon som reagerar.

Jag vill ha allt.

Jag har en bild av hur allt går till. Det är en fantastisk bild. Jag har målat upp mitt liv i mängder av färger och former. Jag lovar er, om ni såg bilden skulle ni också vilja ha mitt liv.

Men bilden stämmer inte riktigt. I alla fall inte för någon annan än mig. Det gör inget för min del, bara jag mår bra. Jag ska förklara hur jag menar.

På morgonen går jag upp. Jag går till en vanlig skola. - Men den är faktiskt inte det. Det finns inga lärare! Och föreläsarna som kommer kostar 250000 kr/dagen dom föreläser. Vilket säger en hel del om vilken nivå de är på.

Sen efter skolan går jag till mitt nya jobb. Jag sitter alltså och ringer runt till folk för att sälja ip-telefoni. - Men det är kul! Och jag är jävligt bra på det! Jag har sålt mer de senaste dagarna än vad resten av gänget har gjort tillsammans! Dessutom har jag ett eget litet "kontor".

Ser ni vad jag menar?
När jag får åka till Rimbo, får jag inte bara åka till Rimbo. Jag får ta del av en bit av världen.

Så har jag precis listat ut att jag tänker.
Jag tror det är det som gör att jag går vidare så snabbt hela tiden. Jag ser liksom inte alltid själv det som är dåligt. Det berättar folk för mig och så börjar jag ifrågasätta saker och ting.

Jag är helt enkelt fruktansvärt blåögd.

Åter igen.

Det har vart en bra helg.
Snabb resumé:
Ikea, Niklas, Minken, Emelie, Trädgården, Busskur, sprit, bakis, konsert, Natti, M&M, Stockholm, rundtur, kinamat, mys, Väddö, Rimbo, bila, mammi, kalas, syster, Görla, Hanna, vin, kontonr, visitkort.

Det var min helg.
En bra helg.
Nu väntar en tung vecka.
Men de gör inget.





Niklas vill att jag ska skriva en rad om honom här, men jag får inte säga att han har sagt det.

Jag älskar dig!

Fixat. Nu är han nöjd hoppas jag.

Plugg.

Nu sitter jag i skolan.
Jag var den första som kom idag, alltså inte bara den första i min klass, utan den första som kom till skolan.


MPI.

Nu har jag kommit hem från mitt första MPI-möte. Otroligt intressant faktiskt. Jag har träffat alla vi har läst om i skolan, och pratat med många av dom.

Sen att det var gratis vin (läs: man fick ta hur mycket man ville!!) och mat gjorde inte saken värre. Men vet ni vad det bästa var? Jo, att vid kaffe-bordet hade dom en sål med godis. Kan ni gissa vem som kom hem med hela väskan fylld med Plopp? Det var jag! Övriga i min klass var glada för alla visitkort dom fått ihop, det var såklart jag också, men det bästa var ploppen! Helt klart!

Tjingeling! Nu har jag en tenta att plugga in inför imorgon!



Jag älskar dig.
Mer än du anar.

Och jag längtar.
Det är 27 dagar kvar....



Jag har en fantastisk man.

Nu har jag suttit och kollat igenom lite bilder.
Det var en sak som plötsligt poppade upp.

 

Världens underbaraste person.
Och han är min, är inte det underbarare?


Hej.

A: Hej Hanna! Vad gör du?
H: Jag går runt i cirklar i köket, visslar och är fruktansvärt kissnödig. Vad gör du?
A: Eh, ingenting. Varför går du inte och kissar?
H: Hmm... Jag vet inte. Jag kan inte göra fler än tre saker på samma gång.
A: Va?
H: Ja, jag klarar av att gå i cirklar, vissla och vara kissnödig.
A: Du är otrolig... Men anledningen till att jag ringde va för att fråga när vi åker nästa vecka?
H: ....................
A: Hanna?
H: ....................
A: Eh.. Hallå? Hanna? HANNA! När ska vi åka?
H: ................
A: Vad gör du? Hallå?
H: Så, nu är jag tillbaka. Nästa vecka? Tisdag tror jag att det var va.
A: Va gjorde du?
H: Jag drog ner brallorna.
A: VA? Varför?
H: Du sa ju att jag skulle kissa! Nu gör jag de!
A: Åh... Vilken tur....


TEC Travel Event.

För ett halvår sedan satt jag mellan lektionerna på estet och sjöng falsk allsång. Nu minglar jag runt bland Sveriges näringsliv-chefer. Och behandlas, konstigt nog som en av dem. För ett halvår sedan hade jag inte ens tanken på att käka lunch på Scandic med Jan Gunnarson och Alcazar. Jag hade faktiskt inte heller en aning om att jag skulle äga en lägenhet, ha två olika jobb, plugga på en otrolig utbildning och träffa så många intressanta människor. Jag känner mig faktiskt väldigt lyckligt lottad. Och ganska förvånad över hur allt vände sig så snabbt. Från hon som skiter i att plugga till proven och alltid komma minst 10 min sent, till hon som går upp 04.45 drar på sig nylonstrumpbrallor, en svart knälång kjol, skrynkelfri skjorta och papper, penna, almenacka och mobil i högsta hugg, för att åka till en stad för att träffa Sveriges, eller kanske världens, ledande människor innom mötesindustrin. Jag njuter. Jag sliter. Och har fruktansvärt kul.

Pip. Pip. Pip. Piiiiip. Piiiiiiiiiiii.... Smack!!

Imorse tyckte jag att det var sjukt jobbigt att gå upp när klockan ringde 06.00.

Vilket betyder att jag mår psykiskt dåligt över att ställa väckarklockan för imorrn på 04.45...

Ni vet vad jag kommer säga imorgonbitti. Det som jag säger varje morgon.
"Jag har aldrig vart såhär trött i heeeeeeeela mitt liv..."
Och de bästa är att jag tror på det själv.

Min dag. Min framtid.

Jag har haft världens bästa dag.
Ring om du vill höra om den.

Mitt älskade afrika.

Finns det någon plats på jorden jag verkligen älskar så är det Afrika. Det finns ingen vackrare plats i världen.
Nu har jag ju självklart inte sett hela afrika, så jag egentligen bara svara för Gambia, Syd afrika, Kenya, Tanzania och Mauritius. Men dessa länder är de vackraste på jorden. Jag älskar det.









Tanzania -08.

Visst är det vackert?
Men bilder är inte verklighet. Man måste åka till Afrika för att se, uppleva och känna det vackra och magiska. Känslan av Afrika, folket och naturen är obeskrivlig. Har du inte vart där, åk dit! Jag lovar, magiken där hittar du inte på någon annan plats. I världen.


Självkänsla NU!

Klassen har fått i läxa att läsa boken Självkänsla NU! av mia Törnblom. Det handlar om vikten av att ha god självkänsla och hon beskriver hur man kan göra för att få det.

En grej som jag fastnade för var att man skulle säga ifrån personer som tar mycket energi från en, utan att ge något tillbaka. Det fick mig verkligen att tänka till. Jag har allt för många vänner som verkligen tar energi ifrån mig, men trots att jag är medveten om det har jag liksom aldrig sagt ifrån. Det borde jag gjort. Jag borde sagt från början att det inte är ok att ta och ta utan att tänka på att man kanske ska ge något tillbaks. Jag gör även allderles för mycket saker som jag egentligen inte vill göra.Vilket faktiskt tar från min tid att göra något jag vill.

Men nu har jag som sagt tänkt över det hära och jag hoppas på en bättring från min sida.

För jag tror inte att det är någon som mår bra av att ge och ge utan att få något tillbaka. Tänk över de. Och tänk på vad det är för något som verkligen tar energi från er. Våga säg ifrån! Det har jag aldrig riktigt vågat, så jag vet att det är väldigt svårt. Men jag försöker.

Puss och kram /Hanna


Prickar.


Idag fick vi en uppgift i skolan, vi skulle skriva ner tre saker vi tyckte om på ett papper och berätta för bordsgrannen om sakerna och hon skulle i sin tur skriva ner allt för att sedan berätta för övriga klassen om det.

Hon jag satt med hade skrivit upp: Att lyckas med projekt hon tar sig för, att hon och hennes närmaste mådde bra och att resa.
Sedan berättade hon varför hon tyckte som hon gjorde.

Efter hennes smarta men famför allt långa utlägg var det min tur...
Hon: Nu är det din tur.
Jag: Eh... Ja... Jag tycker om prickiga saker, ostbågar och giraffer.
Hon: Ok...? Jaha... Varför då?
Jag: Ja, prickar är fina, ostbågar är gott och giraffer är långa.
Hon: Var du klar nu?'
Jag: Japp.
Hon: Du vill inte berätta nått mer?
Jag: Nej. Jag fick nog med allt. Eller, du kan ju skriva att jag verkligen älskar ostbågar.
Hon: Ok...
Jag: Och att det framför allt är röd-prickiga saker som faller mig i smaken...


Snälla, se mig i ögonen.

Älskade, älskade vän. Prata med mig. Berätta vad som gick fel. Ring, smsa, maila, skriv ett brev! Gör något! Jag vill så gärna veta. Hur du känner. Hur du mår. Varför du inte vill prata med mig. Vågar du inte? Jag vet hur du fungerar. Du hatar att säga var du tycker i jobbiga situationer. Du hatar att titta folk i ögonen och berätta vad du känner. Eller är det bara mina ögon du inte vågar titta i? Jag minns att du en gång sa "Dina ögon säger mer än allt. Bara du tittar på mig kan jag berätta vad som helst. En blick från dig gör att benen skakar och att jag vill vända mig bort, jag vet att du ser igenom mig."
Jag vill verkligen veta varför du inte pratar med mig, jag kan blunda om du vill.
Eller, jag vet ju vad felet är, men jag tänker inte acceptera de som en bra anledning.

Förlåt mig, snälla. Jag ber bara om en chans att förklara. Snälla?



Skriva, skriva och mysa!


Idag är dagen med stort D. Jag har skrivit kontrakt på lägenheten med stort L.
Skriva kontrakt tänker ni, signa ett papper och dra, va? Men de kan jag säga är helt fel. Jag har skrivit på papper i 1,5 timme och det är inte lite papper man hinner skriva på då.

Men jag ska inte klaga, jag fick den lägenheten jag ville ha från början. Känns underbart faktiskt. Nu måste jag bara vänta ett tag till, för jag får inte nyckeln förrns den 15 okt. Men vad gör väl de?

Happy day!!


En till WTF.


Som jag så ofta vill understryka, min syster är inte smart. Det här hördes nyss:

F: Asså kostar inte lägenheter jättemycket? Jag pratade med en kompis idag och hon sa att dom kostar typ en halv miljon!
Jag: Den kostar inte en halv miljon. 825 000 kostar den.
F: Jaha!
Fjärt tystnar. Det ser ut som om hon funderar. Sedan fortsätter hon lite tveksamt:
F: Är 800 000 kr mer eller mindre än en halv miljon?

HAHAHAHAHAHAHA!



Det är vissa som läser konversationerna som jag och min syster har och undrar om de faktiskt är sanna. Och ja, det är dom. Hon är korkad faktiskt, ibland undrar jag hur och om vi faktiskt kommer från samma föräldrar...


En månad, bara en månad.


Jag har fått lägenheten!
Jag ska flytta!
Jag är glad!
För jag ska flytta!
För jag har fått lägenheten men stort L!
Därför är jag glad!
Sa jag att jag ska flytta?
Gjorde jag?
Jag kan säga det igen!
Jag ska flytta!
Jag har gått på moln hela dagen!
Jag har ringt till Niklas 49302 ggr och berättat!
Att jag har fått lägenheten!

Jag är glad,
F Ö R  J A G  S K A  F L Y T T A ! ! !
Lundmansgatan 9A here I come!