Åland baby, Åland!



Vi åker till Åland nu.

Oooops...

Idag har jag gjort nått jag lovat mig själv att aldrig göra. ALDRIG. Jag har svikit mig själv.

Jag 1: Men Hanna! Hur kunde du! Jag hade ju kommit överens om att aldrig, aldrig, aldrig göra det!
Jag 2: Snälla Hanna var inte arg. Jag testade ju bara! Nu har jag gjort det, så nu slipper jag göra det igen!
Jag 1: Lova  mig det också! Aldrig igen! Aldrig låta det bli en vana. LOVA!
Jag 2: Förlåt mig Hanna. Jag lovar dyrt och heligt att aldrig mer i mitt liv ha en mittbena igen.



Jag 1: Bra.



Och nu reser jag vidare.

På söndag åker jag till Göteborg. Jag vet faktiskt inte hur länge jag stannar där. Minst 8 dagar. Men det kan likväl bli två veckor. Vi får se. Juste! The Gang och jag ska ju ta en tripp till Åland på lördag också! Mysigt va?

Har jag sagt att jag tycker om att resa mycket?



Bild tagen sist jag var i Göteborg. Förrförra månaden. Tror jag.

Mina blommor!


Kom för ett tag sedan på att jag har tvättstugan idag, så nu har jag sorterat upp tvätten.
Räknar med att det blir upp mot 8 maskiner. KUL.

När jag nyss insåg att det spöregnade ute sprang jag till balkongen för att rädda mina stackars blommor.
För alla oroliga själar där ute!
Blommorna lever!!

Ville bara berätta det.





Det jag gör.

Igår var en "jag-älskar-Hanna-dag".

Jag gick upp när jag vaknade, åt frukost när jag ville. Tittade på tv som jag ville och läste min bok så mycket som jag ville. Sen gick jag ut på en skojakt och hittade Jenny the penny. Vi tog bussen, då det började regna, ner på stan för att sätta oss på G med en varsinn grekisk-burgare och ett glas vin. Efter ett par timmar drog vi hem och jag gosade ner mig i min soffa för att kolla på en film med Niklas sovandes på min mage.

En synnerligen underbar dag.

Idag därimot roar jag mig med att spåra paket som kommit bort på posten och bokar biljetter till GBG. Jag känner mig alltså som en riktig projektassistent.

Finn fem fel.

Finn fem fel i det här:

Hej jag heter Hanna!
Idag efter min praktik ska jag möta upp Jenny för att käka en närande middag. Sen ska jag och Amelie följa med våra vänner Jenny, Matilda, Sandra, Cecilia och Jessica för att dem ska springa Vår Ruset här i Sthlm! Jag och Amelie har inte haft möjlighet att anmäla oss till detta härliga spring-tillfälle, det är därför vi nöjer oss med att titta på. När våra vänner kommer i mål ska vi sätta oss och ha en mysig och god picknick. Jag är så ledsen över att jag inte får springa. Men det ska bli så kul att bara få närvara och att jag missar House pga detta är bara en bonus! Tack Jenny för att du vill ha med mig!

Det finns alltså fem fel i den här texten.
Tänk på det ett tag.

Här följer listan med fel:

1. "Jag och Amelie har inte haft möjlighet att anmäla oss..." - Jag kan bara svara för mig själv, men jag tror att Amelie är med mig. Jag har VÄGRAT att ställa upp. Från dagen det börjades prata om skiten tills idag.

2. "God picknick" - Vad ska jag säga? Jenny sa: Man brukar få ett HELT PAKET KNÄCKEBRÖD med. Jag är inte lika positiv som hon då jag anser att knäckebröd är det sista man ska ha med sig på en picknick.

3. "Jag är så ledsen över att jag inte får springa.." - HAHAHAHA!!! Fel..

4. "Att jag missar House är bara en bonus" - Det var det näst största felet.

5. "Tack Jenny för att du vill ha med mig" -  Kanske rätt med fortsättningen: Dö för att du tvingar mig att träffa *inget namn*!!!

Jag är lite tappad idag också.

Jag Satt här på kontoret i godan ro och kom helt plötsligt på att jag ville se resultatet av en layout som jag gjort som jag är så sjukt jävla nöjd med. Jag gjorde en skiss som min handledare skulle skicka till ett proffs då det skulle fixas med upplösningar och annan jag inte känner till.

Jag: Hörrö? Har du skickat min pryl till ADHD-bruden?
Han: ADHD-bruden?
Jag: Eh... Ja...?
Han: Va?
Jag: Ja!? Har du skickat min grej, tabellen du vet, till proffset? ADHD-bruden!
Han: Ja. Hon sa att de du gjort var grymt. Superbra! Hon ska börja på det nu.
Jag: Ok. Kul att hon gillade det. Jag är jättenöjd!
Han: Jo, det ska du vara. Men Hanna? Det heter inte ADHD... Det heter AD. Art Director.

Öppnade sig jorden och slukade mig?
Nej, jag sitter kvar och upprepar  tyst i mitt huvud: "AD, AD, AD, AD, aldrig glömma. AD, AD, AD, Art Director förkortas AD. Kalla aldrig en högt uppsatt kvinna ADHD-bruden. AD! AD!"


Det råder blandade känslor.

Jag sitter här och känner hur jag är den enda i lokalen som inte är drabbas av lågkonjukturer och konkurser. Jag känner även att jag är den enda som inte bytt ut hela mitt vokabulär till nedvärderande ord och svordomar. Det känns bra. Jag är den enda som kan le idag utan att få dåligt samvete och börja grina.



Det här är sugproppen som hela mitt liv kretsar kring. Jag gillart.

Dagens panik.

Det är kaos här.
Sugproppen är borta!!



Update

Jag har hittat den.

(den satt på den lilla cd-spelaren)

Kristians flygarhelg.

Och jag är den enda i väääärlden som jobbar idag.



Jag tycker inte att det är helt ok.


Min allraste bästigaste vän.



Nu och alltid.

Pax för Jenny!

Jag sitter och kollar mina möjligheter att få ett sött barn. Hittills har jag bestämt att jag och Jenny ska skaffa ett barn.

Titta bara vad lilla Claus är söt!



Naww...
Vad säger du Jenny? Ska vi slå till?

Den jag INTE tänker skaffa en son med är iaf min älskade Emli aka Minken.



Nej, Steven är inte de sötaste av mina barn.
(Men Mink? Vi skulle älska honom iaf!)


Som vi skulle sett ut.

Jag tog en bild på min mamma och pappa för att se om det skull bli en liten Hanna eller en liten Lisa. Nåt blev nog fel, för såhär borde jag och syster se ut.



Som sagt. Jag och Lisa är nog adopterade.



HAHAHAHA!!

Mina barn!

Om jag och Niklas skulle få barn tillsammans skulle dom se ut såhär.

Först har vi vår lilla flicka Doris



Och vår älskade son Bob



Och Lilla Julie. Snuttegumman!



Som mamma måste man ju älska sina barn. Men måste man tycka att dom är söta?

Var är mina vackra blå ögon? Var är min söta lilla näsa? Vad är mina charmiga skrattgropar? Niklas sabbar mina barn!!!

Status.

Det är nått fel på mig. Jag är så fruktansvärt irriterad. Jag vill hem. Jag är irriterad.
Därför ska jag göra en lista med sakerna som gjort mig på mitt jobbiga humör.

  • Att jag gick upp klockan 6.
  • Det var stillastående köer från Danderyd heeeeeeeeeeela vägen till kontoret. Min restid som vanligtvis är typ 1 timme och 5 minuter blev 1 timme och 45 minuter.
  • Jobbiga leverantörer som tjafsar om småsaker och inte mailar i tid.
  • Han som sitter bakom mig pratar högt med sig själv och skriker i telefonen (när han svarar, annars låter han den bara ligga och ringa i all evighet)
  • Människors oförmåga att inse fel.
  • Att alla saker jag jobbar med ska vara klara EXAKT samtidigt.
  • Att min jobb-mail inte funkar.
  • Att det regnar.
  • Allt som jag gör är totalt meningslöst och jag måste göra det i MINST två timmar till.
  • Att det jag precis gjort klart inte ska användas längre.


Det är sjukt.



Ibland slår det mig hårt i magen hur mycket jag faktiskt älskar dig.

Update.

Glömde visst att säga till alla som kommer att sakna ihjäl sig när jag är i Umeå att jag kommer hem på Söndag.

(Kanske, det beror iofs på om jag kan slita mig från Natti.)


(Eller på tal om att slita sig... Jag kommer nog inte hem på Söndag.)


(Ring och tjata på Natti att hon ska flytta hem!!!)


(Är det någon som kan tipsa om alternativa sömnpiller man kan trycka i någon man tänker flytta (med flyg) (personen i flyttfrågan kommer att vara motvillig) från Umeå till Norrtälje? Jag är lite intresserade av piller med den effekten.)



Sol, men inte varmt.

Om typ en timme sätter jag mig på bussen mot t-centralen och Arlanda Express för att sedan kliva på ett tår som går till Arlanda och planet som tar mig till Umeå där min moster väntar med en bil som kör mig till Natti.

Jag ska ut på en resa med andra ord.

Att måla in sig i ett hörn.

Jag har gjort bort mig.
Så in i helvete.
Döda mig nu.

Ca 17 minuter sedan.

Att folk på kontoret tycker att jag är en lantis för att jag bor i Norrtälje har inte vart en lite grej sedan jag började här. Alla som bor i Sveriges hufudstad tycker att kära lilla norrtan är "landet". Jag kan inte annat än att hålla med. Men idag gick det för långt vänner!

Jag satt i godan ro och käkade min matlåda nyss, bestående av en laxbit och lite potatissallad, då en man (som för övrigt bor i en lägenhet i Sthlm centrum) kommer och sätter sig.
Han: Åh vad äter du för gott idag då?
Jag (med munnen full av tomater): Idag fick det bli lax.
Han: Ja, åt vår lilla Norrtäljebo duger bara det bästa.
Jag (försöker le med en minitomat i käften): Eller hur...?
Han: Har du fiskat den själv? Det ska tydligen vara bra fiskevatten utanför n-tälje?
Jag (antar att han driver med mig): Jovars... Drog upp den i helgen...
Han: Häftigt! Hur mycket vägde den? Vad använde du för spö? Brukar du ofta fiska?
Jag (antar fortfarade att han driver): Jag tog han på metspö och han vägde väl runt 7-8kg. Jag fiskar alltid min middag!
Han: Gör alla Norrtäljebor det?
Jag (börjar tvivla på grabbens humor): Absolut. Hehe...
Han: När jag pensionerar mig ska jag också flytta ut på landet...
Jag (OMG!!! Han driver inte!! Rädda situationen Hanna!): Eh... Jag kan inte fiska...
Han: Det kan du ju! Det är inte lätt att få upp en 7kilos lax på metspö!
Jag (HJÄLP!!!): Hehe... Nä... Men mitt knep är att fiska på ICA...
Han (har något tveksamt i blicken): Är det en sjö i Norrtälje eller?
Jag (VAD I HELVETE!?)
Här ringde hans mobil och jag skyndar mig tillbaka till skrivbordet.

Allvarligt. Hur lantis är man om man bor i Norrtälje egentligen?

Snart är det helg igen.

Helgen har vart skön.
Fredagen var det chill med Jenny Amelie och Niklas. Utgång med mig och Jenny. Vi har en förmåga att spåra när vi går ut. Fattar inte varför...?

Lördagen kom det gäster till mig och Niklas. Sen satt jag och Jenny och kollade på film och käkade chips hela dagen tills klockan blev 7. För då var det en vin och ost kväll hos min pappi då han fyllde år. Skittrevligt.

På söndagen stressade jag (som vanligt) iväg till Sthlm och Gamla stan med mor, far och Fjärt. Vi gick en spökvandring och käkade middag på en hemsökt krog. Trevligt.

Eh.. Ja. Det var det. Nu dricker jag kaffe på kontoret.

Och på fredag! Då ska jag till Natti! Lyckan är som gjord!


För att livet är underbart.




Med ett stycke huffbulle.

Mia och jag.

     

Inför Sofies studentskiva.
Förbannat snyggt.



Saker jag hatar.

  • Slita röven av mig utan lön
  • För mycket folk på bussen
  • Städa
  • Jobba utan lön
  • EMD
  • Isterband
  • Att inte få pengar för att man jobbar!!!


Det var nog det jag hatar mest idag.


Vi skriver historia.


Idag för exakt tre år sedan, 7/5-06 blev du och jag "vi".

För exakt tre år sedan sa du det jag aldrig kommer att glömma:
"Hörrö... Nu få vi bestämma oss här. Är vi tillsammans eller inte?"

Detta sas en vecka efter att vi träffats och jag blev sjukt förvånad och svarade nått i stil med:
"Eh...? Hihihi! Ja de är vi välle!"

På den vägen är det.
Sen har vi kanske inte vart tillsammans heeeeela tiden i tre år, men för tre år sedan blev du och jag vi för första gången. Och nu. Tre år senare, bor vi ihop.

Här kommer lite bilder från de senaste åren.


     

Mallis - 07

     

Badrum på Grindvägen. Slutet av-06

  

Typisk kväll förr. Jag, Niklas, Anna och Svan hade en tjejkväll. 06/07 nått.



JAG ÄLSKAR DEN HÄR BILDEN! Den är VI på nått vis. 24 mars -07 står de va..?

  

Gillar de här bilderna också. Från en underbar dag på skansen.

     

Också från den fantastiska dagen. På skansen och i Gamla stan.



Skansen. Som jag tjatade på honom för att han skulle sätta sig där så jag skulle få ta kort. Han vägrade! Men till sist så, efter mycket om och men gick det. Familjen i bakgrunden verkade iaf mycket roade av vårt samtal. Minns du?

     

Nu. Våren -09.

Nu får det vara nog med bilder.
Synd att alla bilder från förr är borta.

Jag älskar dig, Niklas Blomdahl.

Vilja, vill, kunna.

Jag har sagt mycket nu.
Det är mycket som jag vill säga. Förklara. Berätta. 
Jag vill ta tillbaka allt. Men nu har jag äntligen har sagt nåt.
Fel.
Fan.
Jag vet ingenting längre. Vet inte vad jag ska säga. Det är skönt att det är sagt. Men det blev så fel. Och nu vet jag inte var jag ska ta vägen. Tystnad är det värst jag vet. Det värsta.
Ditt SMS...
 Jag vet inte vad jag ska svara. 4 timmar och 6 minuter sedan. Jag... Vet inte. Det var synd att du inte hade väntat i 2 minuter. Men det var jag väl inte värd?
Jag är besviken.
Jag är arg.
Jag är lättad.
Jag är... Massor med saker.
Mest ledsen just nu.

Jag vet ingenting.
Hjälp mig.
Snälla?


Måndag.

Mina ögon blöder.
ÄNTLIGEN TÄNKER JAG ÄTA LUNCH!!!

Studentskiva ikväll.
Tagga, tagga, tagga!!!



Från min älskade studentskiva!