Torsdag.

Kul dag.

- Niklas försover sig.
- Mormor ringer och väcks.
- Mamma handlar bullar.
- Jag har packat.
- Mamma kommer om 5 min och dricker kaffe.
- Sen åker vi till Arlanda.
- Sen landar vi i Estland.
- Sen åker vi buss och taxi i två timmar.
- Sen är vi framme på spa.
- Sen ska vi chilla.

Puss och kram.


SPA.

Imorgon flyger jag och mammi till Estland. Vi ska på spa. Och kommer hem på Söndag. Myspys.

Men det är synd om Niklas, för han kommer att sakna ihjäl sig. Han tycker nämligen att jag aldrig är hemma längre.

Off to Pärnu imorrn!



Min älskling.

Förstår du hur mycket jag älskar dig?

 


Hemjobbardag!

Idag har jag fått lov till att jobba hemma. Skönt att slippa pendla i 4,5 timmar, även fast det bara är idag. Jag ahr i vilket fall vart jätteduktig.

Sofie kom över en sväng på en kopp te och vi gick över till en tapetaffär för att kolla tapeter till hallen. Jag är så trött på den vidrigt fula gröna tapeten som sitter där nu (och jag har sagt att jag ska göra om i hallen sedan jag flyttade in för 1,5 år sedan) så det är skönt att jag börjat ta tag i renoveringen nu. Jag blir dock lite lack på att alla affärer i Norrtälje hinner stänga innan jag kommer hem om kvällarna. Jag är vanligtvis hemma till 19-19.30 och alla affärer stänger typ 18? Blä.

Jäjä. Nu sitter jag och jagar hotellrum. Det är inte så jättekul. Men någon måste göra det.


Vad fanns då som inte finns idag?

Du.
Min älskade vän. Du du du.
Jag är besviken. På dig.
Dig dig dig.
Du är så feg.
Du vågar inte stå för dina egna handlingar.
Jag visste inte att du är var så feg.
Din fega sate.
Jag tycker synd om dig.

Det är de enda jag tänker säga dig.
Nästa gång vi ses.
Att jag är besviken.
Att jag tycker synd om dig.
Att du är så jävla feg.

Du kommer bli arg och inte få fram ett ord.
Sen kommer du gå.
Efter en och en halv timme kommer du att skicka ett SMS med fula ord.
Exakt så kommer du att reagera.
Eftersom att du är så feg.
Det är synd tycker jag.


Grattis till studenten!!



Är det kanske världens finaste studenter eller?
Hur gulliga som helst.

G R A T T I S  T I L L  S T U D E N T E N  !

Allt är så festligt.

Igår planterade jag och Niklas en hel del ska ni veta. Hela vår balkonglåda och två tomatplantor. Och en solros. Vi var verkligen hur duktiga som helst. Vi inhandlade även en fin vaxduk till balkongbordet. Hör och häpna, Niklas fick välja vilken duk vi skulle köpa helt själv!

Så alla som vill komma och inviga vår balkong för iår, bättre sent än aldrig, är hjärtling välkomna!

Åh.. Det ska bli så skönt btw. På torsdag åker jag och mammi till Pernu, Estland, för att chilla på ett spa i ett par dagar. Tills söndag. Hur nice som helst. Jag fick den resan av mamma i examenspresent. Gulligt va? Hanna och mamman på spa.


Toooooooooorsdag.

Eh.
Jag tänker lämna kontoret nu.
Så att alla vet.
Jag ska handla en present till Emma. Och äta middag med Jenny.

Sen ska jag jobba.
19.30

Sen ska jag hem.

Imorrn jobbar jag 08.30-00.30.
Och jag sover på Clarion Sign.
Eftersom att jag börjar igen 08.45.

Men det kommer faktiskt att bli kul.
För nu har jag ett kuljobb.

Hejdå.


Frankfurt - 2010


"Mehh Hanna! Skratta då! Jag skrattar åt dina skämt, då måste du ju skratta åt mina också!!"
Citat av Amelie



Vi hamnade på en random öl-festival.


Det finns folk till allt.

Jag är svinförbannad ska ni veta. Vad är det som har hänt med folk? Det är verkligen katastrofiskt vilka människor det finns.

Igår morse slog jag upp ögonen och det första jag såg var en blodig människa med sönderslaget ansikte som låg brevid mig i sängen. Det tog ett tag att fatta att det var min egen pojkvän som låg där. Givetvis börjar jag skrika och försöker få liv i honom, jag blev så jävla rädd. Det var lättade sagt än gjort. Men när jag väl lyckas få upp honom ur sängen inser jag att det ligger en till person i vardagsrummet, tillsynes livlös.

Det var inte kul att vakna på de sättet. Och det enda jag visste var att Niklas sa att han var ok och att han vet att det ligger en grabb i soffan och en röra i hallen av jackor, marker, nycklar och mobiler. Det gick inte att få ur honom något mer innan han somnade och gjorde sig omöjlig att väcka.

Efter några timmar lyckas jag få reda på vad som hänt. Niklas och hans kompis hade blivit nedslagna påväg hem från krogen

Varför kan man undra? Och det är ingen som vet.

Niklas och hans kompis gick hem från krogen, jag hade gått hem nån timme tidigare för att jag hade tråkigt. Helt plötsligt stannar tre bilar brevid dom och en massa folk hoppar ur. Ca 10-12 st. Med sig har dom ett järnrör. Och med de misshandlas Niklas och kompisen. Sedan hoppar gänget in i bilarna igen och åker därifrån, utan att berätta varför dom gjorde det.

Hur jävla moget är det? Det är ju helt jävla sjukt. Jag är verkligen snorförbannad. Hur i helvete kommer man på idén att slå sönder någon med ett järnrör? Det är så jävla fegt.

Så igår tillbringade jag hela kvällen på akuten med Niklas för att han skulle dokumentera alla skador till polisanmälan.

Vad är det för fel på folk? Kan man inte ens gå hem från krogen utan att åka på stryk? Det är ju helt galet.


Tråkdag, tråk, tråk, tråk.

Jag har tråkigt! Fy så tråkigt jag har! Jag har massor att göra, men det är tråkigt. Jag är rastlös. Blä. Det har till och med gått så långt att jag har ringt min chef och pratat in ett meddelande på hans telefonsvarare, då han inte svarar för att han sitter i möte, där jag frågar om det gör något ifall jag möblerar om på kontoret. Eftersom att det är så tråkigt här inne. Han kommer att tro att jag är full. Ha.

Iförrgår btw följde jag med min älsklings-Anna på smygbiopremiär av Kommissarie Späck. Det var kul. Det var skådisar där som skålade champagne med oss vanliga dödliga. (och nej jag kommer inte ihåg vad dom heter...)

Eh... Det var nog de enda roliga jag gjort den här veckan.

Eller nej!Igår åkte jag med Jenny och kollade på lägenheten hon köpt och som jag och Niklas ska hjälpa henne att flytta in i på lördag, den va fiiiin!! Jag vill också flytta in till stan! Nu! (Sitter och kollar lägenheter på Hemnet. de ser nice ut)


Näää... Lite jobb på dehär nudå kanske. 


 

- NNC, det är Hanna?

Vi är två personer på kontoret. Jag och min chef. Två stycken. Varken mer eller mindre.

Det finns även fyra telefoner. Varken mer eller mindre. Eller det finns sex stycken, men då är våra privata telefoner inräknade. Så låt oss hålla oss till de fyra jobb-lurarna.

Detta resulterar i ett konstant ringande.

På de flesta kontor finns en växel. Så att man kan koppla runt personerna som ringer. Eller bara sätta dem i kö (ni vet det där man hatar, man lyssnar på en kass låt medan en dataröst meddelar vilken plats man har i kör och tackar för att man väntar lite titt som tätt)

Vi har varken växel eller kösystem ska ni veta.

Vi springer. Fram och tillbaka med våra telefoner. Det är ett jäkla springande. Idag har alla av någon anledning velat prata med mig. Så sakta med säkert har det skapats ett telefonberg på mitt bord.

Vet faktiskt i ärlighetens namn inte varför jag skriver om alla telefoner som ringer. Jag antar att ingen skulle dö om jag inte hade informerat om det.

Testa föresten att säga "Nordic Network Coordinator det är Hanna" lite snabbt och trevligt. Jag vrickar nästan tungan.


Såhär ser jag ut efter att ha spelat teater i en vecka, inte tvättat håret på två och samtidigt pratar i telefon. De ni.


Dine kartoffel.

Nu är jag hemma från Frankfurt.
Igår var första dagen på ca 14 dagar utan alkoholintag. Det är inte helt ok. Inte för att jag har vart full hela tiden, absolut inte, men det har blivit en hel del öl, champagne, vin och drinkar. Åkte liksom ner till Frankfurt med ett schema på vilka jag skulle dricka champagne och vin med vilka tider. Ett rätt soft jobb faktiskt.

Idag har jag börjat på mitt jobb också. En fin titel har jag med, kan inte ens uttala den.



Innan Utg på en ascool nattklubb.


Exeliamen.

Jag har nu ett diplom i Project Management in Meeting Design. Nu nöjd som helst.

Jäjä. Nu är det ut i de fina vädret och planera lite inför imorrn, för då är det fest. Eller FEST kanske man säger.


weeehoo!!

Herre gud hörrni, jag har lämnat in examensarbetet och imorrn tag jag EXAMEN!! Det kan omöjligt bli bättre! Idag ska jag först cykla till mammi och tvätta kläder. Sen ska jag till sjukhuset och hämta ett plåster och sen ska jag till Jempa för att chilla men henne och Catin. Guuuud så kul! Jag är nöjd.

En lista:
- Imorrn tar vi examen. Det kommer att bli en toppendag!
- På fredag ska jag ta bort stygn.
- På lördag har jag min examensfest! Alla som känner att dom vill vara med och fira min dag få mer än gärna komma!
- På måndag åker vi till Frankfurt. Inte helt fel med en veckas mingel.
- Måndagen den 31 maj börjar jag på mitt första riktigt riktiga jobb, som projektledare på en DMC. Jag är fantastiskt nöjd med att jag fick jobb, faktiskt!

Nej, nu ska jag tagga inför imorrn!


Måndag.

Vad ska man säga? Här sitter jag i mitt kök och blickar ut över Norrtan som dagen till ära är regnigt och tråkigt. Sitter här och som alltid jobbar jag med examensarbetet och dricker groggvirket som blivit över sedan helgen. Är inte de intressant? Att det är groggvirket och inte spriten som blir kvar, menar jag.

Jag har inte speciellt kul faktiskt. På diskbänken står ett trasigt glas, blommorna behöver säkert vattnas och jag har precis ringt till sjukhuset för att dubbelkolla och boka om en tid jag har där. Jag hade verkligen tur för dom hade ett återbud på onsdag. Så då ska jag ta mitt pick och pack för att åka in till sthlm och operera mig. Eller operera är väl att ta i. Jag ska träffa en kirurg som ska ta bort ett obehagligt födelsemärke. Han var tydligen en av de bästa i Sverige på det. En riktig prickspecialist är vad han är. Efter att jag har engagerat ett gäng hudläkare i Norrtälje som tyckte att mitt märke var de märkligaste dom sett skickar dom mig till en specialist inne i stan. Jag känner mig speciell. Eller så är Norrtans sjukhus sämst.

Ikväll ska jag laga mat! Fiskpinnar och makaroner. Är inte det de godaste som finns? Johooda, det är de verkligen. Har längtat efter de i en vecka nu!

Igår fyllde pappi år! Grattis till honom! Världens bästa pappi. Vi käkade tårta hela dagen och avslutade med en god middag på G. Fantastiskt.


7/5-06.

För fyra år sedan satt jag med en smältande Twister i min hand på utsiktsplatsen på södra bergen. Du satt också där. Vi hade känt varandra i säkert en vecka och på nått konstigt vis hade det sagt klick mellan oss. Jag var 16 och du var 19. Jag hade ett prickigt linne, du hade en röd Sierra. Du frågade om vi var tillsammans nu och jag sa ja.

Idag sitter jag framframför datorn och skriver på mitt examensarbete. Du är på jobbet. Vi har känt varandra i fyra år och en vecka och på nått konstigt vis är vi fortfarande tillsammans. Jag är 20 och du är 23. Jag har ett prickigt kök, du har en svart BMW. Du säger alltid "jag älskar dig" innan vi ska sova och jag vet att jag älskar dig mer än du tror.

Hanna hjärta Niklas

 


Varför är jorden rund?

Jag tänkte ventilera lite frågor jag tänkt på den senaste tidan:

- Om man sitter i en bastu som är varmare än 100 grader, kokar man då?

- Jag och Niklas älskar varandra, är skrivna på samma adress, våra ICA-kort är kopplade till varandra och vi betalar lika mycket hyra. Betyder de att vi är en familj?

- Hur vet man att man älskar någon?

- Jag och syster ska dricka vitt vin ikväll. Jag gillar mer rött. Vad för vitt kan vi enas om som gott?

- Vad ger man sin pappa i födelsedagspresent?

- Om man inte blir godkänd i sitt examensarbete, får man inte gå ut med fullt betyg då?

- Är det några måsar som byggt bo över mitt sorumsfönsrer? Gör dom det bara för att irritera mig?

- Om man blir anställd som pirat, får man då gå med i facket?

- Borde jag starta eget?

- Måste det inte vara skittråkigt att jobba som revisor?

- Varför vill ingen ge mig en Iphone?

Herregud... Nu förstår jag varför jag är så förvirrad! Jag har ju skitmycke viktiga frågor att tänka på!


Jag säger då det...

Moahahahaha...

Jag lyckades till sist, med hjälp av mamma, komma på ett vis att märka min cykel. Vi tog en bagage-lapp och skrev mitt namn och lägenhetsnummer. Bra tyckte vi.

Idag tänkte jag pumpa luft i cykeln och gick därför ner i källaren för att hämta den. I den annars sprängfyllda källaren fanns det bara fem cyklar kvar. Alla som inte var märkta var bortfraktade.

Det som är roligt är att det satt arga lappar på väggarna. "VEM FAN HAR SNOTT MIN CYKEL??!" och "Du som tagit min gröna cykel av dammodell, ge dig till känna! Du kan få hittelön. Annars går jag till polisen!" stod det på några av dom.

Hur kul är inte det??!

Här har bostadsrättföreningen skickat ut och satt upp lappar till förbannelse i flera månader, och det finns fortfarande folk som inte fattar! Det är fantastiskt tycker jag!

(Eller jag är mest glad över att det inte är jag som står där med brallorna nerdragna)



Han är glad.

Igår frågade jag Niklas vad hans bästa egenskap är.
Han visste inte.
Då frågade jag vad det är som gör honom till en bra person.
Han svarade att det var för att han var så glad och positiv jämt.

???

Eh... Vi måste anta att det var ironiskt menat.


Om bilden:
Jag: Le Niklas!
Niklas: Jag ler ju!!
Jag: Nej! LE!!

Och då gapar han.
Han är så gullig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg