Ett världsligt språk.

Idag har jag beslutat att jag och Sofie ska lära oss franska. Sofie visade sig dock vara lite skeptisk till att vi ska lära oss ett nytt världsspråk bara sådär. Men jag hävdar att det på många sätt skulle berika våra liv. Både jag och Sofie besitter redan en god kunskap i engelska, de måste vi, eftersom att vi har vart på språkresa där i England för ett par år sedan. Och jag lärde mig en hel del tyska när jag var i Frankfurt i maj (jag kan både fråga om någon äger en potatis och om jag kan få en potatis-gris) Och uppe på allt de kan jag skriva en del viktiga fraser på Kinesiska. Spanska läste jag i högstadiet och därmed anser jag att jag kan de också, jag har ju för sjutton vart i Spanien massor med gånger.

Detta ger oss franska kvar.

Jag mutade Sofie med att lova henne att efter vi lärt oss franska får hon välja ett språk vi ska lära oss. Då visade det sig underligt nog att hon tydligen har en vision om att kunna grekiska. Så de står på tur. Och efter grekiska funderar jag på om vi inte ska ta och lära oss polska. När vi är i farten menar jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback