Jag bara luras, jag.

Jag och min älskade man Niklas är två väldigt olika människor.
Niklas vill gärna sitta hemma en Onsdagskväll och mysa framför tvn medans jag därimot vill dra ihop ett gäng vänner för att ta ett glas vin och skratta oss igenom hela kvällen.
När vi inser att vi har två veckors semester tänker Niklas "skööönt... Då kan vi chilla. Kanske dra hem till någon och ta en öl eller fem." Och jag tänker "JAAAA! Vi kan åka ut och bada, sen kan vi grilla och gå ut på krogen. Kan vi inte boka en resa? Eller bara åke iväg nånstans i ett par dagar? Det finns en affär mitt unte i ingenstans som jag har hört om, kan vi inte åka dit och kolla? Ska vi åka till Åland? Kan vi inte dra ihop ett gäng och sticka iväg på en roadtrip? Snälla?" Då tänker Niklas ".............. Att vi aldrig bara kan sitta ner och bara chilla.......... Jaja.... Vi kanske kan åka och bada. Och vi KANSKE kan åka på en roadtrip...." Och jag säger "Nu har jag hittat billiga biljetter till Riga ist, så om vi tar dom åker vi imorrn. Vill du de? Det blir Kul!" Niklas svarar "......... Okej då."

Detta resulterar ofta i att allt vi gör är väldigt impulsivt.
Så igår gick vi till resebyrån (eftersom att jag fick en vision om att vi måste åka utomlands, snarast) för att kolla om det fanns någon trevlig resa att fundera på.
24 minuter efter att vi gått in kom vi ut med biljetterna i handen.
Så om en vecka åker jag och min älskade Nickluspicklus till Cypern.
HUR NICE SOM HELST!!!



En vecka här, ja tack!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback